Industriellt byggda spår i luften: ”Mer infrastruktur för pengarna”

I sju separata avsnitt diskuteras olika ämnen inom Sveriges framtida satsningar på (transport)infrastruktur. Vilka möjligheter finns för att kunna ställa om till att bli långsiktigt hållbara och konkurrenskraftiga? En tydlig slutsats vi kan dra är att omfattande satsningar skulle både gynna det stora behovet som finns och samtidigt bidra till samhällsekonomiska effekter.

Struktons hållbarhetschef Johan Sundqvist är en av dem som har varit med i programrådet och i en av webbinariedelarna deltar även Struktons vd, Johan Oscarsson, under temat ”Robustheten ligger i luften”. Vid detta tillfälle diskuterades förfarandet att stora delar av den svenska höghastighetsbanan kan prefabriceras och byggas på betongpelare i luften. Genom att lägga spåren på detta vis bedömer flera aktörer att många miljarder kan sparas, något som även regeringen har efterfrågat. Här återberättar vi lite kring det som framkom.

Vid tillfället den 2 juni medverkade Lennart Stenman, projektdirektör Skanska, Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen, Lena Erixon, generaldirektör Trafikverket, Ulrica Nilsson, divisionschef Tyréns, Johan Oscarsson, vd Strukton, Peter Uneklint, senior utredningsledare Trafikverket och Fredrik Bauer, moderator.

Mer förutsägbart och automatiserat
Något som lyfts unisont är att byggprocessen för denna typ av stambanor kommer bli mer förutsägbar. Ett industriellt byggande gör även processen effektivare och kortare, med resultatet att vi snabbare räknar hem såväl ekonomiska som samhälleliga effekter.

Johan betonar bland annat förhoppningen att Strukton får vara med och ta hand om underhållet efter bygget, men att vi gärna också är med och bygger de nya stambanorna. Det industriella byggandet är något vi ser som mycket positivt.

– Det kommer öka möjligheten att göra ett industriellt underhåll. Det blir mycket mer automatiserat och i högre grad baserat på analys och behov, vilket gör att vi kan arbeta mer förebyggande. Det blir enklare, billigare och behovet av underhåll kommer dessutom att glesas ut över tid, säger Johan.

Om vi ser på våra nuvarande spår har vi ballast, sättningar i banvallar och annat, och avståndet mellan rälerna kommer med det nya byggandet att vara mer konstant, till skillnad från nuvarande där vi måste ut och rikta spåret. Det kommer även bli ett nytt signalsystem som gör att vi slipper fler skarvar i spåren som idag måste ut och lagas.

– En annan jättepositiv del för oss som underhåller kommer vara att arbetsmiljön för våra medarbetare kommer öka. I den relativt farliga miljön som vi har på Sveriges järnvägar idag jobbar våra medarbetare med att underhålla på ett spår, medan tåg kör förbi på intilliggande spår i upp till 200 km/h på vissa ställen, säger Johan.

Det skulle innebära en helt annan miljö uppe luften. Ytterligare en fördel är att vi skulle kunna motverka olika externa störningar och skador på infrastrukturen som inte kommer ske om spåren placeras högre upp.

Något som är viktigt att ha i åtanke är dock att de kostnader som byggandet innefattar inte får tas från potten av de pengar vi använder för att underhålla befintlig anläggning. De stambanor och stråk som vi idag har hand om måste bibehålla sin kvalitet och får inte bekostas av de pengar som redan avsatts för detta.

Ligger helt rätt i tiden
Det framkommer även i diskussionen att påbörjandet av att bygga i luften är en mognadsprocess. Lennart Stenman, projektdirektör från Skanska beskriver vidare att det gäller att våga utmana invanda mönster och att det nu är rätt timing att sätta i gång. Det händer just nu.

Lena Erixon, generaldirektör på Trafikverket, är inne på samma spår. Hon drar en parallell till hur saker som Trafikverket har utfört har varit sådant som man först skakade på huvudet åt och såg som omöjligt, exempelvis att bygga 2+1-vägar som idag är en framgångsrik exportprodukt.

Det som driver på just nu kring järnvägen är kostnadsutvecklingen. Politikerna anser att de får för lite järnväg för pengarna och eftersom de satsar betydande resurser vill de få ut det bästa möjliga – de anser att vi borde göra mer. Detta utmanar oss och det ligger rätt i tiden att skapa resurser för att både underhålla och bygga ut.

Politisk vilja och modiga beslut
Lena fortsätter betona hur den nya typen av byggande inte enbart behöver innefatta landbroar utan även mer generellt. En ökad grad av industrialisering och automatisering gör att det blir mer hållbart, flexibelt och förutsägbart – vilket i slutändan innebär att vi får mer infrastruktur för pengarna. Ett industriellt byggandekommer också vidga möjligheterna för var vi finner ny kompetens.

Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen är också inne på timingen. Sverige och hela världen har ett starkt behov av att ställa om för att bidra till ett hållbart samhällsbyggande och genom en fungerande samverkan kommer vi i och med detta kunna förändra och utveckla vår egen bransch.

Tidigare delar av serien har även mynnat ut i slutsatserna att det utöver en stor vikt på samverkan även krävs en verklig politisk vilja att skapa förändring. De krävs ett mod i att fatta de beslut som krävs för att ta en ny riktning.

Nästa vecka fattar Riksdagen just ett sådant viktigt beslut, bland annat kring regeringens förslag att 799 miljarder kronor ska gå till satsningar på statlig transportinfrastruktur, i huvudsak järnvägar och vägar under perioden 2022–2033. Vi ser med spänning fram emot hur pengarna kommer att fördelas.

Idag, den 16 juni, hölls den sista delen av webbinarieserien och här kan du ta del av samtliga delar.